tävlingstankar

Jun 18, 2018 @ 09:17Categories: SofiaReflekterar

¨Tävla, ja, detta är något jag ibland tänker på... Att definitivt INTE göra! Detta inlägg ska inte handla om att totalt rådissa den branschen, det jag däremot kommer att göra är att dela med mig av mina åsikter kring hela grejen med bodybuilding, bikinifitness etc. Sen är jag öppen för svar och motargument, jag läser mer än gärna andras åsikter vill säga. 

Till att börja med så vill jag berätta att jag aldrig tidigare har tävlat och jag kan med största sannolikhet säga att jag aldrig heller kommer att göra det. Jag har dock satt mig in i ämnet på annat håll. Bland annat höll min pappa och hans vänner på med bodybuilding och jag har därmed fått se och höra lite om hur det går till samt vad det hela går ut på. Jag kan även tipsa om en tjej på youtube (Sophie Aris) som delar med sig av baksidan av tävlandet. För mig väger det negativa faktorerna över de positiva, eller ska jag vara helt ärlig så ser jag inget positivt i den branschen. Att tävla och lyckas i någon utav de grenarna gör inte dig till en mer hälsosam person än någon annan för att den sporten är inte hälsosam. Den som påstår det ljuger! Du sätter dig själv i en riskzon, både som man och kvinna, men det är framförallt lättare att se varningstecken på tjejer då ibland mensen uteblir för att dieten blir för hård och kroppen inte har möjlighet till det. Inte möjligen till att fungera normalt, låter det hälsosamt? Det gör det inte enligt mig. 

Att leva under dessa omständigheterna upplever jag iallafall att det påminner om mitt beteende i mitt tidigare liv med ortorexi. Det känns som att man blir väldigt fixerad vid sitt mål, vilket är ganska givet med tanke på hur mycket pengar du lagt på hela processen. Fixeringen gör det svårt att balansera upp din tävlingssatsning med ditt sociala liv och man blir nog ofta väldigt isolerad, det blev åtminstone jag när mitt fokus bara låg på att gå ner i vikt. När jag isolerade mig själv kände jag mig väldigt ensam och efter ett tag blev jag väldigt självisk vilket i sin tur ledde till att mina vänner tog avstånd från mig. Detta gjorde mig såklart ännu mer instabil än vad jag redan var och därmed ännu mer träningsfixerad. När man blir så fixerad vid träning så är det också det ända man pratar om, det blir väldigt enformigt att lyssna på. Det blir tillslut bara du, din träning och dina stackars matlådor kvar. 

Något jag även märkt på min pappa och hans vänner är att deras vikt nu när de blivit äldre oftast ökat, markant. Det blev som en stegrande bulk när de gick av scenen för gott. Det tror jag kan vara en generellt effekt av det hela. Jag tror inte så mycket på en skadad metabolism utan jag tror snarare på ett skadat förhållande till mat. Personer som har hållit på och tävlat tror jag har svårt att inte vara i antingen en cut eller en bulk och det är det som gör det svårt när de bestämmer sig för att sluta tävla tror jag. För i ett vanligt svenssonliv existerar inte den mentaliteten på samma sätt. Folk har inte en så hög målsättning inom träning, vilket jag tycker är bra. Jag tycket vi ska stäva efter att vara hälsosamma livet ut hellre än att se hälsosam ut på en scen i några minuter. 

 

Comments (0)
OPTIONS